i kväll verkar orden inte vilja komma ut.inte vilja bilda den kedjan av bokstäver som jag önskar de kunde.
om bara mina känslor och tankar bara kunde sluta styra över mig bara för ett litet tag.
om bara någon kunde se,se det där.det där som ingen ser..men finns där hela tiden.
det som inte ens jag får grepp om.det är för svårt,för plågsamt för förvirrande.
det som rivs upp om och om igen ibland mer eller mindre.
kan någon ställa mina fötter på plats igen?